Fortsättning på pannbytet.

När allt var installerat och klart visade det sig att det var lite knepigare än väntat att få anläggningen att fungera. Tre radiatorer på övervåningen ville inte bli varma. En viss misstanke fanns förstås. En av killarna som var med och installerade var med och bytte pannan hos granner för 6år sedan. Han var inte med på själva rördragningen men minndes att rörmokaren hade haft problem att få värmen att fungera.

Det är någon variant av fallrörsystem eller om det kallas överfallsystem. Inget av namnen passar helt för det rör sig varken och fallande rör eller överfall av något slag. Men i princip går det ut på att stigaren till radiatorsystemet går upp på vinden och sedan delar rören isär sig och vattnet ska kunna rinna genom radiatorerna tillbaka ner till pannan. Tanken kanske var att det skulle fungera som självcirkulationssystem men jag vet inte om det gör det. Jag tror att det oftast är grövre rör i dessa system.

I alla fall skapar det lite problem när inte expansionskärlet sitter på vinden längre. Rören på vinden som är högsta punkten i systemet är ju ganska rejält mycket högre än avluftningarna på radiatorerna så det är svårt att lufta ur systemet. Det gamla expansionskärlet hade varit inkopplat på radiatorkretsen som jag nämnt i tidigare inlägg. Som första åtgärd för avluftningen sattes en kulventil på det gamla blindröret som pluggats då expansionskärlet kopplades ur. Det räckte för att få luft i två av de tre radiatorerna som inte ville bli varma. Ett nytt försök gjordes följande vecka. Nu kopplades den gamla expansionsledningen ihop med radiatorkretsen på vinden och även med stigaren nere i pannrummet. Nu lyckades vi med viss möda och mycket luftning få värme i alla radiatoerna. Dessvärre visade det sig att en krök på expansionsledningen börjat läcka vatten så rörmokarna fick göra ytterligare ett besök.

Eftersom rören är dragna uppe på vinden så känns det ju väldigt angeläget att få cirkulation i alla rör. Att ha rören dragna uppe på vinden är ju en stor nackdel eftersom mycket värme förloras längs vägen. Visserligen finns det en vinst med att klimatet på vindne blir betydligt torrare och varmare än vad et hade varit annars. Men på sikt tror jag nog att man kan vinna en del på att isolerar rören bättre.


Vinden är isolerat med kutterspån. På vissa ställen syns takstolarna över spånen. Det skulle nog inte skada med lite mer isolering. Men det är väldigt ont om plats att komma fram på vinden. På bilden sysn avluftningen till avloppet i badrummen och ett av ventilationsrören.




Värmeldning på vinden. Det skulle ju inte skada med nyare och kanske mer isolering




Expansionsledningen som är hopkopplad med radiatorkretsen. Avluftningsventil och avstäningensvntil markerat med pilar. Avstäningen fyller ignen funktion men sitter kvar sedan första försöket att skapa en avluftning på radiatorkretsen.




Här ser man hur röret är hopkopplat med expansionsröret till gamla expansionskärlet uppe på vinden.




Jag skaffade "rörskålar" på biltema och isolerade röret efter bästa förmåga. Kondens lär det knappast bli på dessa rör då de är varma. Frysrisken är kasnke inte heller så stor eftersom det är radiatorvatten som cirkulerar i röret. Så sioleringen är väl mest för att stänga in värmen så att den inte försvinner ut på vinden.




Efter isolering av röret la jag tillbaka så mycket som möjligt av kutterspån och isolering runt rören och la till slut över den isoleringsmattan som tidigare lår runt expansionskärlet.




Vattenläcka.




Läckande kröken utbytt




Pilen visar hur expansionsledningen är hopkopplad med stigaren till radiatorkretsen nere i pannrummet.




Översiktsbild på rördragningen vid pannan. Pilen visar en avtappning som monterats på returen. Detta för att göra det möjligt att tömma radiatorkretsen på vatten utan att tömma hela pannan.




En lite mer pedagogisk bild över rördragningen i källaren.




När rördragningen var klar fylldes systemet igen för tredje eller fjärde gången. Nu med stigaren stängd och fyllningen skedde via returen. Först delfyllning med avluftning på nedre våningen, där efter mer vatten och samtigit avluftning på vinden. Här är det en stor fördel om man är två så att en kan avluta på vinden medans den andra fyller systemet nere i källaren. Efters första avluftningen av alla radiatorer på övervåningen startades cirkulationspumpen på automatavluftning och sedan på högsta fart. Det blev det varmt i samtliga radiatorer utom en av de trasslande radiatorerna på badrummet. Men nu viste vi ju att det fungerat sedan tidigare. När jag stängde termostaterna på övriga radiatorer började vattnet cirkulera även i den sista radiatorn och när avluftningen väl kommit så långt sänkte jag hastigheten på cirkulationspumpen till 2, när väl luften är borta verkar vattnet ganska lättcirkulerat.
Cirkulationspumpen byttes även till en 6meters pump. Den första som installerades var en 4meterspump. 4meters pumpen klarade ju visserligen att cirkulera vattnet, men eftersom rören på vinden är betydligt högre än 4meter så tyckte rörisen att den var bättre men en lite kraftigare pump. Kanske går det snabbare att lufta ur med den kraftigare pumpen jag tycker att den går tystare än den mindre pumpen som satt där innan. Det är ju ingen nackdel.

Ny panna

så var det dags med en av de större och svårare investeringarna. Kanske inte svåraste för att det innebär mest jobb utan för att det finns så mycket att ta hänsyn till och att välja på, nytt värmesystem.

Redan då vi köpte huset kunde man se på pannan att den sjöng på sista värsen. Man kunde ju tydligt se att den läckt vatten vid elpatronerna, men den verkade torr då. Men det var bara för att vattnet förångades. Vid något driftstopp på pelletsbrännaren så att pannans temperatur sjönk tillräckligt mycket så såg man att det började droppa vid patronerna. Efter ett tag gav även pannans termometer upp och slutade att visa temperatur samt att den började läcka vatten. Även om den var till synes torr såg man att det växte ärg på termometerhuset.

Det stora problemet med vattenläckaget var kanske inte just att det läckte, så att det blev vatten på golvet eller så. Nej det stora problemet är ju att varje gång man fyller på med nytt vatten i systemet tillför man oönskat syre i systemet. På sikt minskar det livslängden på hela värmesystemet så det var förstås ohållbart. Så till slut tog jag mig i kragen och pratade med banken och med några olika installatörer.

Det fick bli en ny pelletspanna som passade till min gamla brännare. Bergvärme var det aldrig tal om även om det har lägst driftkostnad och ger högst värde på huset. Men dels fattades det gissningsvis drygt 100000 i budgeten och sedan är ju huset trots allt byggt för att ha en varm skorsten.


Gamla pannan då vi flyttade in. Bilden är från 2007, redan då syntes det att den gick på lånad tid.



Den nya pannan "står för dörren". Att få ner den nya pannan var ett äventyr i sig. Det är tur att installatörerna kan sin sak och har "trappklättrare".



Den gamla pannan hade anslutningen till rökröet på mitten. Den nya har anslutningen vid toppen. Här är ett nyt hål för den nya rökrörsanslutningen.



Förutom ny pannan passade vi även på att montera termostatventiler på några radiatorer som bara hade "slottsvred". Totalt var det 6stycken som behövde nya termostatventiler.



det gamla expansionskärlet var av öppen typ och satt på vinden. Det var för uttom inkopplingen på expansionsröret också inkopplat på radiator slingan. Detta var en lösning som man ibland gjorde för att förhindra frysning. Det bidrog då förstås även till syresättning av radiatorvattnet och det är inte bra. Dessuom blev det ju merjobb vid ombyggnation till slutet system med expansionskärlet i källaren



Här är pannan färdigmonterad och driftsatt. Till vänster i bilden syns det nya expansionskärlet.



Placeringen av pannan ger rejält med utrymme framför pannan vilket underlättar vid uraskning och underhåll. Pelletsskruven går på sidan av pannan så det är helt tomt framför pannan.



Den gamla placeringen av pannan gjorde att pelletsskruven gick framför pannan. Det gjorde att man var tvungen att stå på knä under skruven för att aska ur och sota pannan. Den gamla pannan var dessutom betydligt mera komplicerad att göra ren så jag tror att det blir stor skillnad i underhållet av den nya pannan mot den gamla.



Förutom lättare underhåll och en panna som inte läcker vatten bör det också synas på pelletsförbrukningen. Jag har tidigare haft en pelletsförbrukning på ca 8,5ton eller lite drygt 10pallar om året. Rent teoretiskt borde det bli någon pall mindre om årsverkningsgraden är 10%högre vilket ju inte är helt orealistiskt att anta.

Nu var ju inte orsaken till bytet att sänka förbrukningen utan att få en panna som inte läcker vatten. Men en eventuell minskad förbrukning är ju helt klart en önskad bonus.

Åtskilliga timmar, kanske 20 timmar, borrande och hackande i blyet, gav resultat. Tillslut gav röret upp och kunde lyftas ut. Det var tungt och fullt med avlagringar. Det återstår att höra vad rörmokaren säger.



Det var en rejäl spricka i röret.



Om någon som läser detta står inför samma typ av arbete, att borra ur blyet ur en avloppsskarv, så rekommenderar jag att skaffa ett långt borr för uppgiftet. Vinkeln man får på borret gör att det hugger fast och går av direkt om man har en borr av normallängd. Det finns långa borr på Jula för några tior. Jag köpte två 4mm som var 30cm långa. De långa borrarna går nästan att få helt parallellt med röret. De flexar avsevärt mer än ett normallångt borr så de håller förvånansvärt bra.

Jag använde en batteridriven maskin med moment till de långa borren. Med momentet på lägsta så är risken mindre att man kör av borret. Börja med att borra hål så tätt det går runt hela skarven. Det är djupt man måste borra nästan 6-8cm djupt. Man känner när man borrat genom blyet. Sedan är det bara att offra en morakniv som man driver in i blyet med någon hammare. Jag använde skaftet på en stor skruvmejsel att slå med för att inte få för mycket vibrationer och rörelser i avloppsstammen. Jag antar att det är onödigt att vara så försiktig. Man knackar i alla fall in kniven en bit och vickar den i sidled och fortsätter att knacka in kniven längre och längre. När man knackat in kniven runt hela röret är det dags att borra ur bly igen. Så håller man på tills allt bly är urborrat.

Det första blev slött efter några timmar eftersom jag borrade i ett avbrutet borr som satt i blyet. Det andra gick av då jag borrade på undersidan av röret där det var svårast att komma åt och där skarven var tunnast. Men blyet är så mjukt att man kan rensa skapligt även med ett avbrutet borr.

Med ett normallångt borr kommer man in ca 2cm i blyet sedan sätter vinkeln på borret stopp. Jag skulle nästan avråda från att överhuvudtaget borra med ett normallångt borr. Eftersom man ändå inte kan borra tillräckligt djupt och att det med stor sannolikhet kommer att gå av. Det blir betydligt svårare att borra ur blyet om det sitter avbrutna borr i det, framför allt blir andra borr slöa om man kör in dem i avbrutna borr. Jag hade säkert sparat 5timmars arbete och jag använt ett långt borr från början. Ett tunt borr är bättre än ett grövre borr. Det grövre borret fastnar man snabbare med och det kommer åt sämre.

Trasigt avlopp

Som en lite glad semesteröverraskning fick vi, första dagen på semestern, till vår stora fasa se att vi hade en spricka i avloppsröret under diskbänken på övervåningen.
Så det var bara att sätta igång operation fixa avlopp. Efter ett besök av rörmokaren som pluggade vattenledningarna så började jag rivningsarbetet av inredning.



Tanken är att samma skåp och lådhurts ska användas igen diskbänksplåten ska bytas ut lika så blandaren och diskhon.



Efter rivning eller snarare demontering av inredning var det dags att såga ett lite hål i golvet så att röret kan bytas.



Jag hade förstås oroat mig för demonteringen av bänken och uppsågningen av golvet. Men sedan upptäckte jag vad som verkligen var det besvärliga momentet i arbetet. Borra ur blyet ur avloppsskarven. I normala fall smälter man blyet med gas. Men i en trossbotten fylld med sågspån är inte det att rekommendera. Här har jag kommit ca halvvägs genom blyet, ca 2cm djupt spår. Nästa halva ska jag fortsätta med om en vecka. Nästa halva är den svåra halvan eftersom det blir svårare och svårare att borra. Det kommer nog att ta några dagar att få ut allt bly så att skarven går att ta isär.

Vardagsrum övervåning

Först en tillbakablick på hur det såg ut från början, då vi flyttade in.



Här har vi slipat "betsat" och lackat golvet. Jag vet inte om det var bets egentligen men någon form av färgpiggment. Väldigt svårt att få till en jämn nyans. Det skulle gnuggas på med en svamp. 1liter piggment räckte till ca 36m2 och det finns en del kvar i burken. Det blev nog lite i mörkaste laget och lite flammigt i början innan jag fick in snitsen. Efter färgning var det tre lager lack.



Sonja ville måla om väggarna och vi var båda överens om att golvet var för mörkt. Vi var först inne på att måla vitt. Men i stället blev det ett laminatgolv. Samma som i sovrummet. Här har vi maskerat taklisterna och sparmålat och Sonja har börjat rolla.



Möblerna ställde vi i mitten av rummet medans vi målade men när golvet skulle läggas var vi tvungna att flytta dem först till ena halvan av rummet. När sedan första halvan av golvet var lagt fick vi bära alla möbler dit.



Tillslut blev det klart. Det hade hunnit bli så mörkt när bilden togs så den blev väldig gryning och man ser inte riktigt hur det ser ut.

Nytt golv i sovrumet

Så var det dags med en liten uppfräschning av sovrumet. Vi slipade och "betsade" och lackade sovrumsgolvet och vardagsrumsgolvet då vi flyttade in. Men golvet blev lite för mörkt och sprickorna mellan brädorna är inte ultimat då man har katt. Alla kattägare med fantasi kan nog förstå varför.
Sagt och gjort vi köpte ett nytt golv, ett laminat denna gången. Sämre kvalitet än golvet vi la på bottenvåningen men åtskilliga tusenlappar billigare. Efter att golvet legat inne och "vilat" några dagar började vi med att demontera golvlisterna så att vi skulle kunna återanvänd dem. Sedan var det bara att börja lägga.
Mot bättre vetande så började jag med en hel laminatbräda i ett hörn och la enligt konstens alla regler. Alla som lagt ett golv, även jag, vet att det är att binda ris åt sin egen rygg. Man ska börja med att lägga ut, eller mäta ut, hur många "brädor" brett det blir och vid behov sågar man första raden så att man inte kommer i sitsen att sista raden måste sågas jätte tunn. Helst vill man sluta med en halv bräda eller mer. Jag fick mellan 10mm och 22mm på sista raden. Det betyder att det i princip bara var "noten" som skulle sparas och i mitt fall limmas på föregående brädrad. Det är mycket svårt att såga så tunt. Största delen av raden kommer förstås att täckas av listen men ändå. Om jag börjat med att såga redan på första raden hade jag ju kunna lagt en halv brädrad på slutet. Det är svårt att förklara med ord hur jag menar. Men den som gjort samma dumhet som jag förstår precis vad jag menar.
Att lägga om allt är kanske ett alternativ om man har ett helt kvadratiskt rum utan dörrar och elementrör, är det möjligt? Ja då ett rum i ett nybyggt hus med lösa garderober och golvvärme. Dörr finns förstås även i rum i nybyggda hus. Men dörren kan ju vara på en långsida. Vårat sovrum har tre platsbyggda garderober med dörrar utan trösklar och det blir mycket mätande och sågande och tillpassande. Ska man börja om då så är ju allt fel sågat. Enormt mycket "merjobb" med andra ord. En lösning som jag var inne på var om jag helt sonika skulle ha limmat ihop två laminatbrädor, den näst sista och sista raden. Då hade det ju varit mycket enklare att såga för då har man ju en jättebred bräda som nästan ska sågas på mitten. Då hade jag inte hunnit klart samma dag.
Tänk så smart att mäta först och se till så att man inte hamnar i den situationen. Den vise lär av andras misstag idioten av sina egna. Jubelidioten gör om samma misstag om och om igen utan att lära sig. Förväxla inte jubelidioten med optimisten. Optimisten kommer också göra om misstagen igen helt övertygad om att "det nog bättre denna gången".

Nå väl lite bilder.

Rosenportalen

Nu var det länge sedan jag postade något här. Det är förstås inte för att inget hänt med huset eller trädgården, det händer ju saker hela tiden. Orsaken är ju att jag inte är någon bloggare och därför är inte min första tanke att jag ska ta bilder och lägga upp på bloggen. Nu har jag i alla fall byggt ett lite konstverk nästan i stil med Lars Vilks. Inte riktigt i klass med hans skapelser som minst sagt väcker uppmärksamhet, men i alla fall något åt det hållet. Jag är inte själv skapare av designen utan jag har lånat/kopierat från "Berget" i Degerfors.



När man inte riktigt vet hur man ska börja får man prova sig fram



Sakta men säkert växer skapelsen fram.



Nästan klar. Så långt som jag hittills har byggt i alla fall. Men det fatas en gärdsgårdsimitation. Med facit i handen så är det vissa moment som jag nog skulle göra annorlunda om jag byggde en till likadan. Hur man vänder "pinnarna" har betydelse eftersom de är olika grova i de båda ändarna. Även längden på den spelar ju in. När jag byggde hade jag ju bara en bild på mobilen att gå efter och hur väl jag än tyckte mig ha memorerat bilden så var allt borta så fort jag började bygga. Men det får duga. Livslängden är ju inte evig på en granstör som är nedstucken i jorden. Så jag får kanske anledning att bygga om portalen om några år. Tills dess så hoppas jag att den duger till rosorna att klättra på.



Förlagan. Inte helt identisk. Men jag tycker att jag fick till huset i bakgrunden ganska bra även om vinkeln som bilden är tagen från är lite annorlunda. Huset tog ju längre tid att få på plats än själva portalen förstås. Grusgången fick jag inte på plats eftersom det stod en bänk i vägen. Men visst kan man se likheter med förlagan.