Fortsättning på pannbytet.

När allt var installerat och klart visade det sig att det var lite knepigare än väntat att få anläggningen att fungera. Tre radiatorer på övervåningen ville inte bli varma. En viss misstanke fanns förstås. En av killarna som var med och installerade var med och bytte pannan hos granner för 6år sedan. Han var inte med på själva rördragningen men minndes att rörmokaren hade haft problem att få värmen att fungera.

Det är någon variant av fallrörsystem eller om det kallas överfallsystem. Inget av namnen passar helt för det rör sig varken och fallande rör eller överfall av något slag. Men i princip går det ut på att stigaren till radiatorsystemet går upp på vinden och sedan delar rören isär sig och vattnet ska kunna rinna genom radiatorerna tillbaka ner till pannan. Tanken kanske var att det skulle fungera som självcirkulationssystem men jag vet inte om det gör det. Jag tror att det oftast är grövre rör i dessa system.

I alla fall skapar det lite problem när inte expansionskärlet sitter på vinden längre. Rören på vinden som är högsta punkten i systemet är ju ganska rejält mycket högre än avluftningarna på radiatorerna så det är svårt att lufta ur systemet. Det gamla expansionskärlet hade varit inkopplat på radiatorkretsen som jag nämnt i tidigare inlägg. Som första åtgärd för avluftningen sattes en kulventil på det gamla blindröret som pluggats då expansionskärlet kopplades ur. Det räckte för att få luft i två av de tre radiatorerna som inte ville bli varma. Ett nytt försök gjordes följande vecka. Nu kopplades den gamla expansionsledningen ihop med radiatorkretsen på vinden och även med stigaren nere i pannrummet. Nu lyckades vi med viss möda och mycket luftning få värme i alla radiatoerna. Dessvärre visade det sig att en krök på expansionsledningen börjat läcka vatten så rörmokarna fick göra ytterligare ett besök.

Eftersom rören är dragna uppe på vinden så känns det ju väldigt angeläget att få cirkulation i alla rör. Att ha rören dragna uppe på vinden är ju en stor nackdel eftersom mycket värme förloras längs vägen. Visserligen finns det en vinst med att klimatet på vindne blir betydligt torrare och varmare än vad et hade varit annars. Men på sikt tror jag nog att man kan vinna en del på att isolerar rören bättre.


Vinden är isolerat med kutterspån. På vissa ställen syns takstolarna över spånen. Det skulle nog inte skada med lite mer isolering. Men det är väldigt ont om plats att komma fram på vinden. På bilden sysn avluftningen till avloppet i badrummen och ett av ventilationsrören.




Värmeldning på vinden. Det skulle ju inte skada med nyare och kanske mer isolering




Expansionsledningen som är hopkopplad med radiatorkretsen. Avluftningsventil och avstäningensvntil markerat med pilar. Avstäningen fyller ignen funktion men sitter kvar sedan första försöket att skapa en avluftning på radiatorkretsen.




Här ser man hur röret är hopkopplat med expansionsröret till gamla expansionskärlet uppe på vinden.




Jag skaffade "rörskålar" på biltema och isolerade röret efter bästa förmåga. Kondens lär det knappast bli på dessa rör då de är varma. Frysrisken är kasnke inte heller så stor eftersom det är radiatorvatten som cirkulerar i röret. Så sioleringen är väl mest för att stänga in värmen så att den inte försvinner ut på vinden.




Efter isolering av röret la jag tillbaka så mycket som möjligt av kutterspån och isolering runt rören och la till slut över den isoleringsmattan som tidigare lår runt expansionskärlet.




Vattenläcka.




Läckande kröken utbytt




Pilen visar hur expansionsledningen är hopkopplad med stigaren till radiatorkretsen nere i pannrummet.




Översiktsbild på rördragningen vid pannan. Pilen visar en avtappning som monterats på returen. Detta för att göra det möjligt att tömma radiatorkretsen på vatten utan att tömma hela pannan.




En lite mer pedagogisk bild över rördragningen i källaren.




När rördragningen var klar fylldes systemet igen för tredje eller fjärde gången. Nu med stigaren stängd och fyllningen skedde via returen. Först delfyllning med avluftning på nedre våningen, där efter mer vatten och samtigit avluftning på vinden. Här är det en stor fördel om man är två så att en kan avluta på vinden medans den andra fyller systemet nere i källaren. Efters första avluftningen av alla radiatorer på övervåningen startades cirkulationspumpen på automatavluftning och sedan på högsta fart. Det blev det varmt i samtliga radiatorer utom en av de trasslande radiatorerna på badrummet. Men nu viste vi ju att det fungerat sedan tidigare. När jag stängde termostaterna på övriga radiatorer började vattnet cirkulera även i den sista radiatorn och när avluftningen väl kommit så långt sänkte jag hastigheten på cirkulationspumpen till 2, när väl luften är borta verkar vattnet ganska lättcirkulerat.
Cirkulationspumpen byttes även till en 6meters pump. Den första som installerades var en 4meterspump. 4meters pumpen klarade ju visserligen att cirkulera vattnet, men eftersom rören på vinden är betydligt högre än 4meter så tyckte rörisen att den var bättre men en lite kraftigare pump. Kanske går det snabbare att lufta ur med den kraftigare pumpen jag tycker att den går tystare än den mindre pumpen som satt där innan. Det är ju ingen nackdel.

Ny panna

så var det dags med en av de större och svårare investeringarna. Kanske inte svåraste för att det innebär mest jobb utan för att det finns så mycket att ta hänsyn till och att välja på, nytt värmesystem.

Redan då vi köpte huset kunde man se på pannan att den sjöng på sista värsen. Man kunde ju tydligt se att den läckt vatten vid elpatronerna, men den verkade torr då. Men det var bara för att vattnet förångades. Vid något driftstopp på pelletsbrännaren så att pannans temperatur sjönk tillräckligt mycket så såg man att det började droppa vid patronerna. Efter ett tag gav även pannans termometer upp och slutade att visa temperatur samt att den började läcka vatten. Även om den var till synes torr såg man att det växte ärg på termometerhuset.

Det stora problemet med vattenläckaget var kanske inte just att det läckte, så att det blev vatten på golvet eller så. Nej det stora problemet är ju att varje gång man fyller på med nytt vatten i systemet tillför man oönskat syre i systemet. På sikt minskar det livslängden på hela värmesystemet så det var förstås ohållbart. Så till slut tog jag mig i kragen och pratade med banken och med några olika installatörer.

Det fick bli en ny pelletspanna som passade till min gamla brännare. Bergvärme var det aldrig tal om även om det har lägst driftkostnad och ger högst värde på huset. Men dels fattades det gissningsvis drygt 100000 i budgeten och sedan är ju huset trots allt byggt för att ha en varm skorsten.


Gamla pannan då vi flyttade in. Bilden är från 2007, redan då syntes det att den gick på lånad tid.



Den nya pannan "står för dörren". Att få ner den nya pannan var ett äventyr i sig. Det är tur att installatörerna kan sin sak och har "trappklättrare".



Den gamla pannan hade anslutningen till rökröet på mitten. Den nya har anslutningen vid toppen. Här är ett nyt hål för den nya rökrörsanslutningen.



Förutom ny pannan passade vi även på att montera termostatventiler på några radiatorer som bara hade "slottsvred". Totalt var det 6stycken som behövde nya termostatventiler.



det gamla expansionskärlet var av öppen typ och satt på vinden. Det var för uttom inkopplingen på expansionsröret också inkopplat på radiator slingan. Detta var en lösning som man ibland gjorde för att förhindra frysning. Det bidrog då förstås även till syresättning av radiatorvattnet och det är inte bra. Dessuom blev det ju merjobb vid ombyggnation till slutet system med expansionskärlet i källaren



Här är pannan färdigmonterad och driftsatt. Till vänster i bilden syns det nya expansionskärlet.



Placeringen av pannan ger rejält med utrymme framför pannan vilket underlättar vid uraskning och underhåll. Pelletsskruven går på sidan av pannan så det är helt tomt framför pannan.



Den gamla placeringen av pannan gjorde att pelletsskruven gick framför pannan. Det gjorde att man var tvungen att stå på knä under skruven för att aska ur och sota pannan. Den gamla pannan var dessutom betydligt mera komplicerad att göra ren så jag tror att det blir stor skillnad i underhållet av den nya pannan mot den gamla.



Förutom lättare underhåll och en panna som inte läcker vatten bör det också synas på pelletsförbrukningen. Jag har tidigare haft en pelletsförbrukning på ca 8,5ton eller lite drygt 10pallar om året. Rent teoretiskt borde det bli någon pall mindre om årsverkningsgraden är 10%högre vilket ju inte är helt orealistiskt att anta.

Nu var ju inte orsaken till bytet att sänka förbrukningen utan att få en panna som inte läcker vatten. Men en eventuell minskad förbrukning är ju helt klart en önskad bonus.