När allt var installerat och klart visade det sig att det var lite knepigare än väntat att få anläggningen att fungera. Tre radiatorer på övervåningen ville inte bli varma. En viss misstanke fanns förstås. En av killarna som var med och installerade var med och bytte pannan hos granner för 6år sedan. Han var inte med på själva rördragningen men minndes att rörmokaren hade haft problem att få värmen att fungera.
Det är någon variant av fallrörsystem eller om det kallas överfallsystem. Inget av namnen passar helt för det rör sig varken och fallande rör eller överfall av något slag. Men i princip går det ut på att stigaren till radiatorsystemet går upp på vinden och sedan delar rören isär sig och vattnet ska kunna rinna genom radiatorerna tillbaka ner till pannan. Tanken kanske var att det skulle fungera som självcirkulationssystem men jag vet inte om det gör det. Jag tror att det oftast är grövre rör i dessa system.
I alla fall skapar det lite problem när inte expansionskärlet sitter på vinden längre. Rören på vinden som är högsta punkten i systemet är ju ganska rejält mycket högre än avluftningarna på radiatorerna så det är svårt att lufta ur systemet. Det gamla expansionskärlet hade varit inkopplat på radiatorkretsen som jag nämnt i tidigare inlägg. Som första åtgärd för avluftningen sattes en kulventil på det gamla blindröret som pluggats då expansionskärlet kopplades ur. Det räckte för att få luft i två av de tre radiatorerna som inte ville bli varma. Ett nytt försök gjordes följande vecka. Nu kopplades den gamla expansionsledningen ihop med radiatorkretsen på vinden och även med stigaren nere i pannrummet. Nu lyckades vi med viss möda och mycket luftning få värme i alla radiatoerna. Dessvärre visade det sig att en krök på expansionsledningen börjat läcka vatten så rörmokarna fick göra ytterligare ett besök.
Eftersom rören är dragna uppe på vinden så känns det ju väldigt angeläget att få cirkulation i alla rör. Att ha rören dragna uppe på vinden är ju en stor nackdel eftersom mycket värme förloras längs vägen. Visserligen finns det en vinst med att klimatet på vindne blir betydligt torrare och varmare än vad et hade varit annars. Men på sikt tror jag nog att man kan vinna en del på att isolerar rören bättre.
Vinden är isolerat med kutterspån. På vissa ställen syns takstolarna över spånen. Det skulle nog inte skada med lite mer isolering. Men det är väldigt ont om plats att komma fram på vinden. På bilden sysn avluftningen till avloppet i badrummen och ett av ventilationsrören.
Värmeldning på vinden. Det skulle ju inte skada med nyare och kanske mer isolering
Expansionsledningen som är hopkopplad med radiatorkretsen. Avluftningsventil och avstäningensvntil markerat med pilar. Avstäningen fyller ignen funktion men sitter kvar sedan första försöket att skapa en avluftning på radiatorkretsen.
Här ser man hur röret är hopkopplat med expansionsröret till gamla expansionskärlet uppe på vinden.
Jag skaffade "rörskålar" på biltema och isolerade röret efter bästa förmåga. Kondens lär det knappast bli på dessa rör då de är varma. Frysrisken är kasnke inte heller så stor eftersom det är radiatorvatten som cirkulerar i röret. Så sioleringen är väl mest för att stänga in värmen så att den inte försvinner ut på vinden.
Efter isolering av röret la jag tillbaka så mycket som möjligt av kutterspån och isolering runt rören och la till slut över den isoleringsmattan som tidigare lår runt expansionskärlet.
Vattenläcka.
Läckande kröken utbytt
Pilen visar hur expansionsledningen är hopkopplad med stigaren till radiatorkretsen nere i pannrummet.
Översiktsbild på rördragningen vid pannan. Pilen visar en avtappning som monterats på returen. Detta för att göra det möjligt att tömma radiatorkretsen på vatten utan att tömma hela pannan.
En lite mer pedagogisk bild över rördragningen i källaren.
När rördragningen var klar fylldes systemet igen för tredje eller fjärde gången. Nu med stigaren stängd och fyllningen skedde via returen. Först delfyllning med avluftning på nedre våningen, där efter mer vatten och samtigit avluftning på vinden. Här är det en stor fördel om man är två så att en kan avluta på vinden medans den andra fyller systemet nere i källaren. Efters första avluftningen av alla radiatorer på övervåningen startades cirkulationspumpen på automatavluftning och sedan på högsta fart. Det blev det varmt i samtliga radiatorer utom en av de trasslande radiatorerna på badrummet. Men nu viste vi ju att det fungerat sedan tidigare. När jag stängde termostaterna på övriga radiatorer började vattnet cirkulera även i den sista radiatorn och när avluftningen väl kommit så långt sänkte jag hastigheten på cirkulationspumpen till 2, när väl luften är borta verkar vattnet ganska lättcirkulerat.
Cirkulationspumpen byttes även till en 6meters pump. Den första som installerades var en 4meterspump. 4meters pumpen klarade ju visserligen att cirkulera vattnet, men eftersom rören på vinden är betydligt högre än 4meter så tyckte rörisen att den var bättre men en lite kraftigare pump. Kanske går det snabbare att lufta ur med den kraftigare pumpen jag tycker att den går tystare än den mindre pumpen som satt där innan. Det är ju ingen nackdel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar